Min "andra hjärnhalva" Emily (http://www.gandalf268.se) påminde mig i veckan om klickerträningen, det har helt legat i glömska för mig ett tag nu när jag inte tränar nån finlirs-lydnad med hundarna. Där tycker jag den är ett av de bästa redskapen jag har, jag kan lätt tala om för hunden att just nu gjorde du rätt. Dessutom har jag och Pia (http://fyrfota.filosoferar.se) tränat en del med att ge uppdraget att klicka till den som inte går med hunden. Ex. jag går fot med Ella och Pia klickar när hon tycker det ser bra ut och jag kan belöna. Jag förändrar inte min kroppshållning för att kunna se hunden eller påverkar henne omedvetet med mitt kroppsspråk. Dessutom kommer man undan fällan att man alltid belönar på samma ställen!

Vart jag vill komma med detta är att Em påminde mig om klickerträningen då hon har både ridit och kört in sin unghingst med klicker! Helt fantastiskt att se hur bra det fungerar och hur trygg hennes häst är i sina uppgifter. Har ni inte läst hennes blogg innan så gör det, det är så otroligt häftigt!

Jag har nu börjat klicka Whopsie på riktigt, jag har ju hela tiden tränat henne positivt men nu har jag gjort som med hundträningen. Planera vad vi ska träna på och bryt ner övningen i små bitar! Första lektionen vi gjorde var att fräscha upp inklickningen, det var dock ganska lönlöst för hon hade såklart inte glömt. Sen provade vi på stretchingen igen, det tog 4 klick sen stretchade hon duktigt åt båda sidor bara jag pekade. Hon är riktigt snabb i skallen!

Jag har varit sjuk i veckan så det har varit ett perfekt tillfälle att träna sånt här som inte är så värst jobbigt fysiskt för mig.

Igår mådde jag lite bättre och passade på att ta ut Whopsan för ett inkörningspass, började med att sela i stallet och klickade och belönade allt intresse för selen. Detta gjorde att jag fick bort ett oönskat beteende, hon tramsar inte runt i gången längre utan står och väntar på klicket =) När hon var selad gick vi ut och kopplade på ena draglinan. Första gången med draglinorna med kätting på som låter lite mer än de i syntet. Hon hade lite svårt att stå still när jag skulle koppla linorna till svängeln, hon ville vända sig om och se vad jag gjorde. Så jag fick påminna lite sen gick det bra! Och sen tog vi en promenad med selen på, linor och svängel för första gången. Hon reagerade inte öht på varken linor eller svängel, de var runt benen på henne, om haserna, under magen osv.. Men hon bara knatade på! Min lilla stjärna!

Hoppas att mamma har tid att hjälpa mig lite i morgon för då ska jag prova med att lägga lite tryck i linorna med! Säkert inga problem men jag ska ta allt sakta så att det är säkert befäst innan vi går vidare till att dra däck och senare skaklar och vagn.

Men jag är iaf väldigt nöjd med att ha återupptäckt klickerträningen på ett nytt sätt, tack Emily för att du fräschade upp mitt minne och är ett så bra bollplank =)