Igår gjorde jag en grej jag inte gjort på länge.. Jag satt på hästryggen igen!!

Det var så härligt och underbart och fantastiskt och otroligt häftigt

Jag & Jessica gick ner för att hämta hästarna, vi har öppnat upp mellan hagarna nu så de har ca 7ha stor hage nu. Med andra ord en hel del ställen att leta efter dem när det är mörkt. Men vi hittade dem ganska fort efter att först ha tagit fel på dem och kossorna "Men det lyser ett par ögon där borta och det ser ut som nå vitt, måste vara Enya" Hmm det var det inte

När vi hittade hästarna fick jag ett infall, kopplade ett grimskaft i varje sida i Lindas grimma och hoppade upp på ryggen. Sen så red jag genom hela hagen på hennes trygga varma rygg barbacka i grimma och (dumt nog) utan hjäm. (Jag rider aldrig utan hjälm vanligtvis ska jag tillägga, senaste var nog 8 år sen jag satt på en häst utan kruka på huvudet.)

Det var beckmörkt ute så jag såg ingenting mer än skuggorna av träden och stjärnorna på himlen så det var bara att ta ett tag i manen och lita på att Linda visste vart hon skulle gå. Rätt häftig känsla att ha kopplat bort sitt viktigaste sinne, allt annat blev så mkt viktigare. Men Linda bar mig hela vägen hem i tryggt förvar men blev lite busig sista biten och tog en galopp uppför backen Där sitter jag, barbacka med vinden fladdrande i håret och bara skrattar.




Haha jag småler fortfarande Älskade underbara Linda!