Slut på semester och tillbaka på jobbet..

Klockan är strax efter sju och utanför fönstret vräker regnet ner. Kallt och de känns som höst! Jag har lyxat tilll frukosten och har svängt ihop en hallonsmoothie. Gott och very nyttigt dessutom!

Jag & Jessica håller på att måla om i stallet, allt började med att jag ville måla taket vitt för att få det lite mer ljust. Sen eskalerade allt och nu är hela stallet ommålat! Vilket verkligen behövdes, det blir så fräscht. Det har gått från mörkbrunt nertill på väggarna, vita överdelar på väggarna som var gulnade och smutsiga som inte ens gick bort när jag högtryckstvättade. Träfärgat tak och boxväggar.

Nu blir det vitt tak, vita överdelar på väggarna, smaragdgrönt nertill på väggarna och boxväggarna är i samma gröna med beige till. Blir så himla fint! Ikväll målar vi det sista i stallet och så ska jag försöka hinna emd att måla gallren svarta så är allt fräscht och fint. På söndag tänkte vi ha invigningskalas med Jan, Gunilla, Jenny och mamma och pappa och så ska hästarna få komma in i sitt nygamla stall. Enya lär vägra gå in för att det inte ser ut som vanligt *haha* Whopsie ska få flytta in i Lindas box från och med nu, onödigt för henne att stå i lilla boxen när den stora står tom. Hon får lite mer plats nu, måste bara göra en låg boxdörr åt henne så hon kan se ut, annars lär en viss liten dam inte vara glad. Hon är ju ganska bestämd ;)


Iom regnet så slapp hästarna både flugtäcken och grimmor igår. Enya och Whopsie började klia varandra direkt och rullade sig och blev väldigt glada. De gillar att få på sina täcken men tycker det är jätteskönt att få av dem när flugorna är borta. Så iom regnet så blev det flugfritt och dessutom solfritt så Enya slapp sitt solskydd =)

Idag har jag varit riktigt duktig, igår städade jag hela lyan och idag åkte jag till farmor och högtryckstvättade mina mattor. Det behövdes verkligen för Pink-Pepsi går och kissar på mattorna i smyg. Mindre kul och inge fräscht alls =S Och även om man skrubbar dem och sprayar med medel så bir det inte rent på samma sätt som när man kan tvätta dem ordentligt och skölja med vamvatten!


Hästarna har haft vila nu när det har varit så varmt, lite osis iom att jag har haft semester men vi har tid på oss så det är ingen brådska. Whopsie har fått ha bett i munnen och så har hon fått flytta in i Lindas box. Hon fann sig tillrätta men saknar nog sin boxdörr där hon kunde peta ut huvudet och kolla läget. Får be lillebror svetsa ihop en boxdörr till denna boxen med så att Whoppan kan få titta ut!

Enya håller jag på lite lugnt med inkörningen, stressar inte och kör tömkörning och invänjningen fortfarande var för sig. Tömkörningen går framåt, hon börjar fatta att man ska svänga och stanna och gå fram nu :) Vi har gått en hel del med linorna och svängeln löst bakom så att det skramlar ordentligt. Fick hjälp av Jan häromdagen så han gick och hade ett grimskaft kopplat i svängeln och kunde ge lite motstånd. LÄSKIGT!! tyckte Enya första gången men sen fattade hon grejen och la tyngd i selen. Hon fick bara gå ett par steg och "dra" varje gång och vi gjorde det bara ett par ggr, man ska sluta när det går bra. Hon är duktig min fina tjej!

Inatt såg jag solen gå ner.. Sen såg jag solen gå upp igen! Soluppgången var fantastiskt vacker, jag är en tröttis i vanliga fall och upplever inte soluppgången så ofta. Underbart!

Och Fröken har fått tillbaka sin bästa vän!

Idag var det dags för Linda att få somna in, 25år gammal och lika pigg som hon alltid har varit. Hon hade en cysta under svansen som hade spruckit upp och inte ville läka, den bara växte och blev mer och mer sårig och geggig. Veterinärerna sa att det inte var något att göra, man söver inte en så gammal häst och där den satt är det otroligt svårt att operera.

Jag tog farväl igår, borstade henne och gjorde henne fin. Man måste vara vacker när man ska åka till himlen! Och hon blev så fin, svansen var tjock och lockig och manen var lång blank och hela hon bara glänste. Så jag borstade, grät, borstade lite till, kramade, grät, pussade, grät och pratade med henne. Berättade om vilka hon skulle får träffa, pratade om allt vi har gjort och upplevt och alla minnen som vi har delat. Hon buffade, åt lite hö och blåste varmluft i mitt ansikte. Talade om att det var okej, visste att dagen var kommen. Jag har gjort samma procedur för att ta farväl med både Scarlet, Windy och Fröken. Det är mitt sätt att få säja allt det jag vill ha sagt och mitt sätt att säja hejdå. Sen vill jag inte vara med när allt händer, då är jag helst någon annanstans.

Det var fler som ville säja hejdå, ett långt liv ger många vänner. Vi var många som grät igår och vi är många som kommer att sakna dig!

Men Linda är hos sin bästa vän, hon är med sin Fröken! Och jag kan svära på att just nu drar Fröken en galopprepa ihop med Linda för att nästa stund stå och klia varandra som de gjorde förr. Sova bredvid varandra rygg mot rygg, dela samma hög med hö eller samma äpple. Mina vackra flickor, nu är ni äntligen tillsammans igen♥

Ikväll när jag var ute och kollade till hästarna så stod Enya kvar vid grinden och påtalade försiktigt att hon visst ville följa med matte in och hitta på nåt. Så då fick hon ju självklart gå med in!

När jag tog henne i grimman och gick ut genom grinden, vände om och stängde. En ganska självklar grej som hästarna måste klara av så tänkte jag på hur svårt det var för ett par månader sen, jag skulle aldrig ens tänkt tanken på att för det första ta henne sjäkl ur hagen eller för det andra ta henne i bara grimman. I början var hon så skygg att jag fick koppla henne med hjälp av Linda och dessutom leda in och ut henne med hjälp av Linda. Hon var halvt hysterisk om hon gick ensam med de andra framför eller bakom, tryggast var hon om man tog henne ihop med Linda.

Och skillnaden mot nu, tar henne i grimman och leder henne till bommen där jag parkerar henne medans jag går och hämtar ett grimskaft för att binda fast henne. Så hon står lös ute på gården utan sällskap och står bara lugnt och vilar och väntar på matte, lilla hjärtat!



På den improviserade menyn idag stod det skrämselträning med pressenning, lasso och en tomdunk. Började med mina vanliga övningar så som att flytta rumpa och framdel var för sig, stå stilla fast matte går runt henne, gå över bron. Sen började jag med pressenningen, gå över den, bli skickad över och stoppad mitt på. Ruska i den när hon stod på, klä in henne i den, släpa den. Suck! Tyckte Enya.. Hitta på nåt nytt matte!

Tog fram lassot. Måste vänja henne vid det ordentligt om hon ska gå att tävla som ranchhäst. Bli smekt med lassot på hela kroppen var okay, lite läskigt när matte började svinga ska jag gå eller inte liksom? Men hon fann sig bra och det enda som var läskigt var när det började vina i luften så det lät men jag kunde ändå göra ett par mjuka svingar över både hennes kropp och huvud! =D Matte behöver dock träna på svingen =S Haha jag är ruttet kass på lasso, hjälp någon?



Sen fick hon iaf släpa runt på en tomdunk med repet mot både ben och rygg, inga problem så jag gick in och selade henne och kopplade i draglinorna med kätting. Dessa har hon aldrig haft på innan men hon gick och lunkade på som en gammal trött märr! Heja vad kul! Min dröm om att kunna henne är kanske inte omöjlig trots allt? Ska hämta svängeln i Fägrilt i morgon och koppla i den också så får hon gå och bli både ledd och tömkörd med skramlet och så ska vi nog kunna släpa däck innan hon åker på utbildning i oktober!

Mina härliga, underbara, vackra och kloka häst jag är så lycklig att du valde just mig!

Blev bjuden på pizza av mamma ikväll, tror inte jag har ätit pizza på flera veckor. Det var ruskigt gott men verkligen inte värt pointsen! Jag jobbar ju på min nya schyssta form och i den menyn ingår pizza väldigt sällan =P

När jag kom hem från föräldraenheten gick jag ut för att ta hand om mina tjejer, tog med Enya in för att jobba lite. Hon har fått vila ett par veckor nu för hon har kännts matt, antagligen en växtperiod igen. Men nu är det dags att börja arbeta igen. Idag stod lite longering och lösgjordhetsarbete på tapeten, tog på repgrimma och tömkörningsgjorden och spände in henne löst mellan frambenen och sen fick hon bara trava på och själv hitta en bra form. Hon blir gärna väldigt hög i nacken och går och sänker ryggen när man tömkör eller longerar och detta är ett bra sätt för henne att själv välja en låg/lång form istället för att gå som en giraff.

Hon jobbade på riktigt bra och det känns bra att ha inspänningen i grimman, den ger tryck på nosryggen och sparar på munnen. Hade väldigt, väldigt gärna haft en rundcorall så jag hade sluppit longerlinan men man får ta det goda med det onda och fördelen med longerlinan är att man kan börja henne lite inåt samtidigt. Dock så gillar jag inte att de vänder mot en så hon får stanna ute på spåret och sen kallar jag in henne och skickar ut henne i andra varvet.

Whopsie fick sin första lektion i longering idag med, hon var väl inte helt imponerad men fattade ganska snabbt efter att jag hade fått bli arg och säja till att man INTE vänder röven mot matte så fort det inte passar!! Men efter lite tydlig vägledning så slutade vi övningarna så fort hon travade fint i båda varven. Det blir nog en bra häst av henne med! Jan kortade av ett uppchecksbett åt mig idag, tunnt och fint till en liten mun. Det är nu 7cm långt! Dags att börja vänja med bett nu!

Idag var hovslagaren här och verkade tjejerna. Enya har blivit riktigt duktig och står numera så snällt att jag i nödfall kan låta någon annan ta hand om hovslagarbesöken =) Whopsie har fortfarande lite ideér för sig, ho nförsöker sätta sig när Johan ska verka hennes bakhovar =P Men eftersom han är lugnet själv så blir ju hästarna också lugna! Han har varit en klippa med Enya som var så himla rädd, haft en ängels tålamod och aldrig ens höjt rösten mot henne.

Linda blev inte verkad, hon ska åka till Trapalanda nästa onsdag. Såret/bölden vill inte läka så nu är det dags att låta henne gå. Sorgligt men hon har haft ett underbart liv de delar av livet hon har bott här. Och jag är så glad att jag har fått ha henne hos mig de senaste 5½ åren! Jag är glad att jag har fått lära känna den härligt trygga, snälla, pigga, galna och busiga tanten med den långa vackra manen och de snälla ögonen. Jag är glad att jag fick vara med den dagen hon äntligen blev stamboksförd, 23 år gammal! Jag är glad över att hon fick träffa Fröken och få en bästa vän, nu kommer de ses igen och kan återigen beta sida vid sida och sova rygg mot rygg..

Även om det gör ont i magen, man får tårar i ögonen när man tittar på henne så känns det rätt. Sen lär väl inte tisdag kväll nästa vecka vara en rolig dag..